Back in business
Hej svejs!
Nu är jag tillbaka hemma i kära Kalmar. Det var typ som en dröm att komma hem igen. Träffa underbara vänner, ha förfest på Linnégatan och käka på Italia. Det är mitt liv det - och jag älskar det!
Igår var jag alltså ute och söp igen. Med min andra hälft när det gäller alkoholen, dvs Annelie. Hon och jag har ungefär samma syn på superi. Vi tycker att det okej att supa ungefär vilken dag som helst, vilken tid som helst, så länge du mår bra av det. Och det gör man ju för det mesta. Kanske inte de första två-tre timmarna dagen därpå, men sen så. Men tillbaka till gårdagen. Jag och Annelie festade på här hemma och hade samtal om rökning, svensk-ämnet och att supa upp sina pengar på krogen. Det sistnämnda har jag inga problem med, jag brukar nöja mig med en öl eller två. Annelie däremot är kung i baren varenda jävla lördag (och fredagar också för den delen). Hon kan lätt göra av med en femhundring en kväll utan ångest dagen därpå. Men för helvete vad jag glider in på en massa sidospår idag.. hehe. Det är väl antagligen gårdagens intag som gör sig påmint.
Vi hamnade iallafall på favvo-placet Mollys. Jag var full som ett hus och minns inte mer än de första 20 minuterna. Men men, ibland måste man få slå på stort. Okej? Annelie har iallafall berättat att jag satt och pratade med några guys vid ett bord. Dem lovade jag tydligen att efterfesta med också. Hemma på Linnégatan. Tyvärr ångrade jag mig på hemvägen och sprang ifrån dem och låste alla jävla dörrar om mig. Jag är sjuk alltså. Hur svårt kunde det varit att säga att man är as-kalas-trött och inte är sugen på mer alkohol för kvällen? Tydligen för svårt för mig.
Väl hemma upptäcker jag ett sms från Tildas kära man. Han är inte normal, det vore en överdrift, men jag gillar honom ändå. Jag ringde upp och uppfattade dom två som as-fulla. Men enligt Tilda var hon inte spec. full. Hehe. Det var jag som var full, just det. Pratade även med Storebror Lönngren om bloggar, om jag inte minns helt fel. Frågan är bara om jag har lämnat ut mitt lösen till honom nu? Det vore sådär lämpligt. Han behöver liksom inte veta hur jävla sjuk jag är på riktigt. Men det kan bli en mycket bra nyårsafton i år. Tildas man hade klargjort för Mackan att han har ett pök iallafall. Ett pök? Vem använder det uttrycket då? Ronny och Ragge möjligtvis.
Jo så att, så ligger det till. Idag har jag bara slappat och slöat. Varit på Italia med Tess och ätit världens godaste pizzabuffé. Den är fin den.
Nu är jag iallafall tillbaka som vanligt igen. Bloggen kommer glöda. Jag lovar er. Snart kommer även en lista med grejer från året som gått. Jag vill ju liksom tala om för er vad jag tar med mig från detta året och vad jag lämnar kvar. Mest tar jag med mig saker/minnen tror jag. För detta året har fan inte varit av denna värld.
Ses snart igen, babes.
Nu är jag tillbaka hemma i kära Kalmar. Det var typ som en dröm att komma hem igen. Träffa underbara vänner, ha förfest på Linnégatan och käka på Italia. Det är mitt liv det - och jag älskar det!
Igår var jag alltså ute och söp igen. Med min andra hälft när det gäller alkoholen, dvs Annelie. Hon och jag har ungefär samma syn på superi. Vi tycker att det okej att supa ungefär vilken dag som helst, vilken tid som helst, så länge du mår bra av det. Och det gör man ju för det mesta. Kanske inte de första två-tre timmarna dagen därpå, men sen så. Men tillbaka till gårdagen. Jag och Annelie festade på här hemma och hade samtal om rökning, svensk-ämnet och att supa upp sina pengar på krogen. Det sistnämnda har jag inga problem med, jag brukar nöja mig med en öl eller två. Annelie däremot är kung i baren varenda jävla lördag (och fredagar också för den delen). Hon kan lätt göra av med en femhundring en kväll utan ångest dagen därpå. Men för helvete vad jag glider in på en massa sidospår idag.. hehe. Det är väl antagligen gårdagens intag som gör sig påmint.
Vi hamnade iallafall på favvo-placet Mollys. Jag var full som ett hus och minns inte mer än de första 20 minuterna. Men men, ibland måste man få slå på stort. Okej? Annelie har iallafall berättat att jag satt och pratade med några guys vid ett bord. Dem lovade jag tydligen att efterfesta med också. Hemma på Linnégatan. Tyvärr ångrade jag mig på hemvägen och sprang ifrån dem och låste alla jävla dörrar om mig. Jag är sjuk alltså. Hur svårt kunde det varit att säga att man är as-kalas-trött och inte är sugen på mer alkohol för kvällen? Tydligen för svårt för mig.
Väl hemma upptäcker jag ett sms från Tildas kära man. Han är inte normal, det vore en överdrift, men jag gillar honom ändå. Jag ringde upp och uppfattade dom två som as-fulla. Men enligt Tilda var hon inte spec. full. Hehe. Det var jag som var full, just det. Pratade även med Storebror Lönngren om bloggar, om jag inte minns helt fel. Frågan är bara om jag har lämnat ut mitt lösen till honom nu? Det vore sådär lämpligt. Han behöver liksom inte veta hur jävla sjuk jag är på riktigt. Men det kan bli en mycket bra nyårsafton i år. Tildas man hade klargjort för Mackan att han har ett pök iallafall. Ett pök? Vem använder det uttrycket då? Ronny och Ragge möjligtvis.
Jo så att, så ligger det till. Idag har jag bara slappat och slöat. Varit på Italia med Tess och ätit världens godaste pizzabuffé. Den är fin den.
Nu är jag iallafall tillbaka som vanligt igen. Bloggen kommer glöda. Jag lovar er. Snart kommer även en lista med grejer från året som gått. Jag vill ju liksom tala om för er vad jag tar med mig från detta året och vad jag lämnar kvar. Mest tar jag med mig saker/minnen tror jag. För detta året har fan inte varit av denna värld.
Ses snart igen, babes.
Kommentarer
Postat av: Linn
oj oj jag ser fram emot listan om året som gått:) jag ville me äta på italia idag men icke:) jag FICK inte följa me. hahaha..men jag har stor förståelse fför detta. men på nyår då jävlar!!då kör vi
Postat av: Jolene
Mollys var det år och dar sedan jag var på! Känns som år och dar sedan jag var ute på riktigt också, spelningar på Söderport och utgång med modern i karlskrona är inte ordentligt. Du får säga till nästa gång (läste förra inlägget först idag så det är lite mitt egna fel, men ändå)
Trackback
